gssonhundarna

tränar med elitekipage, pumi, rottis och bc och måste påstå att iallafall Wienna är outstanding, klarar att få ridhusskit i munnen vid appdirr, hopp metall och vittringen, nemas problemas alltså! tränade i yrsnö appdirr, ska göras sa W!. Tränat elitinkallning i en halvmeter snö, ligga går utmärkt. kastat favvobollen xxx antal gånger i djupsnö och hon bara  vill mer. 

Vi tävlade på hemmaplan igår. Det kändes osäkert på morgonen om det skulle bli någon tävlig, vaknade med skallebank och igenvarade ögon. Samlingen var först kl 11 så jag hann få ordning på mej själv med lite piller.Tävlingen var delad, det var första gången för oss. Vi fick startnr 2, skönt att få börja tidigt i gruppen av 11 ekipage. Platsen och sitt i grupp gick bra  9, 9, är fortfarande lättad när de momenten är över pga det problem vi haft, men avdraget för att hon nosat gillas inte, lite oro kan jag köpa. Ff, Z (2 kroppskommandon!?) från mej,, inkallnining gick sådär poängmässigt, sen kom rutan som sista moment i ringen 9,I ring 2 kom de roligare momenten! vi fick totalt 236,5 av dommaren. Jag  är helnöjd med våran prestation, W gjorde alla moment och klarade pressen från dommare, bakdommare sekreterare och tävlingsledare (med barsk röst) så himla bra! domaren är känd för att vara extremt sträng, delade ut en enda 10 och och det var till ett SM ekipage och hon fick "bara" 271p.Duktiga W!!

Vad är det egentligen? Frågade och läste lite men fick ingen riktig uppfattning vad som var skillnaden mellan nationell och internationell bedömning, bara att momenten startade lite olika. W är tränad på att inte få kommandot stanna kvar när jag utgår så jag anmälde oss till en tävling i ridhus, men innan jag anmälde bokade jag ridhuset mest för att kolla om det överhuvudtaget gick att vara där. Ridhusrt var jättefint, varmt och bra underlag. Eliten var först ut med samling kl 9 och vi fick inte startnummer 1 som vi fått alla 4 ggr i Eliten, skönt, då kunde man kika lite hur det gick till. Ordningen  på momenten var inte som den brukar och det var ett evighetslångt fritt följ.det gick bra tills app dirr, W sprang mot mittapporten och jag han precis stoppa henne och dirrigera om, där blev hon tveksam och höll för slarvigt och tappade den men tog upp och kom in med ss, sen höll hon verkligen i och vägrade släppa, jag kan faktiskt hålla i var det som om hon ville meddela, tokfia! sen var det vittringen säe det stog 4 funktionärer rätt nära och rakt framför W när hon skulle springa ut så farten var inte den snabbaste dessutom hade hon tydligen tagit i en pinne vilket jag inte såg. Sist var fjärren, där var dom för nära enligt W så det blev 2 dk där.Jag tyckte hon var riktigt duktig, jag vet ju att inne inte riktigt är hennes grej, dessutom stod allt väldigt tätt och hon kunde sortera och lyssna på mina kommandon. Trevliga funktionärer gjorde att det blev en trevlig dag. 

Tävla i lydnadsElit. När jag tittade på Elittävlingar för 2 år sedan var jag imponerad, när man nu är där själv är det inte så märkvärdigt faktiskt.  Jag och Wienna har haft så himla skoj och provat på saker utan egentligen tänkt tävling. vi spårar, viltspårar, tränar lydnad och latjat med sök. Lydnad har inte varit prio ett eftersom jag/vi har föredragit skogen. Knäproblem och ett lydnadspass för Monika Lindblom fick mej att tänka om, att lydnad faktiskt kunde bli riktigt skoj,fortsatte att ta hjälp av Monika och insåg ganska snabbt att hennes tankesätt liknade det lilla tänk jag hade om träning, att det ska vara skoj och varierande och att det finns massor att göra om man tänker utanför det innötta hundtränartänket som finns på vår bk och säkert på många andra klubbar där de " ledande" medlemmarna år 75+ och har erfarenhet av ljudande schäfrar, alt de köttbullemutande hundförarna. när jag började träna med W åkte jaf faktiskt ut till klubben på förmiddagar när det var folktomt bara för att slippa frågor och åsikter på mitt oschäfriga sätt att träna. Lena Kerje och Lillemor Edholm har också bidragit till var vi är idag, man får sortera och ta godbitarna som passar. Hittils jag glad och nöjd över vad vi presterat och när man tittar i resultatlistorna inser man ganska snabbt att de stora namnen klämmer in både 2,3 pris och även bryter. huvudsaken är att vi har skoj och är friska.

Ja den blev ju lite speciell på flera sätt. Gruppmomenten blev stökiga, sittade i grupp blev med skott, tur man tränat flitigt på dold platsliggning med skott! det visade sej att det var älgjakt in på knutarna, när vi satt hundarna och gömt oss började en jakthund ståndskälla i skogen bakom våra hundar och innan tiden var slut brann 5 skott av från en älgstudsare! W satt kvar och det blev en 9a. Platsen då, vi hade precis gått och gömt oss när tävlingsledaren ropade tillbaka oss, shiiit! man får ju ingen bra känsla där, snabbt fram och ser 4 liggande hundar? höjer blicken och ser en stövare med tjänstetecken och antenn komma traskande lungt och fint 10 m bakom med siktet inställt på W som låg närmast, startnr 1 som vanligt. Avvägning, hon hade inte  sett honom,  han såg snäll ut men jag ville såklart komma dit i i "god" tid så återgången blev lite snabbare än vanligt. Hunden kopplades och jägaren kontaktades, phu! dags för omläggning, Not, då kommer en karl med hund från publiken traskande över vår plan med sin hund, vänta lite till, nudå? nope, se där i skogsbrynet bakom oss kommer jägaren i full mundering traskande över planen för att hämta sin hund. slakten pågick i skogen bakom och vinden låg på åt vårt håll, jag såg att de andra hundarna kände av der men W brydde sej inte alls, kanske jag kan tacka  viltspårandet för det? det blev 8,5 p på platsen, lite orolig stod det i protokollet fast jag är bara glad att W faktiskt klarade momenten med tanke på de problem vi haft. Äntligen fick vi komma ut på planen, alla moment satt igen, det har dom faktiskt gjort de 4 ggr vi tävlat eliten så det känns superskönt att hon utför det jag vill trots att blir lite låg och tappar fart, då kommer åxå ss. rutan blev en rysare, app med dirr, drog vänster apport som hamnade 5 m just bredvid rutan, W drog fint till vänster, mot rutan förbi apporten, tänkte till vände och tog apporten, duktig hund!  Z där fick jag blackout, såg inte sista konen och glömde ta med W som så fint satt kvar när jag gick förbi henne, bra stadgetränat där! Vittringsapporteringen blev lite rörig, pinnarna låg exakt där stövaren just knallat så det såg ut som W spårade några meter innan hon vände och gjorde det hon skulle. Nu har vi nog tävlingstränat klart, det känns som jag har läget någorlunda under kontroll, för nu ska man väl säga allt är ju föränderligt.

En till tävling har vi hunnit med, denna gång på hemmaplan, har nu bestämt att höstens tävlingar är träning, det är ju massor man ska lära sej, tex att ta ett dk på rätt ställen (poängmassigt)  närgångna dommare, det vet jag att det är i eliten. Däremot verkar inte vissa TL inte vara riktigt insatta på momenten i eliten. Startade som nr 1 igen vilket tydligen innebär att man är testekipage, då man ser att det flyter på bättre med dom andra tävlande. Som sagt vi tränar påmed allt det innebär men ibland kommer tävlingsdjävulen fram och det känns surt att missa ett 1apris med 4 p, MEN jag tycker en elitekipage ska klara lite strul och om vi gjort bättre poäng på momenten hade en TL fadäs inte behövt avgöra. Kursade förra helgen för Monika LIndblom, riktigt bra som vanligt, fick lite farttips att jobba på under vintern så vi jobbar på med det. Tråkiga saker har hänt i min träningsgrupp, en kompis har förlorat 2 familjemedlemmar på 2 veckor, en annan en son. För några dagar sedan tvärdog en kompis unghund hemma på köksgolvet helt utan förvarning. Idag åker vi till Surahammar och ITAB, långkalsongerna är trötta, tränar nog lite där på BK. Ta hand om varandra.

Det blev lite spännande idag. Först en notering, det är trevligare att tävla i mindre städer enligt mej. Det var vi och 2 till varav en som inte kom. Jag och Susanne från Nacka som jagade SM poäng. Vi fick förstås startnr 1.En manhaftig kvinna som var tävlingsledare meddelade barskt att programmet skulle köras i omvänd ordning a'la SM  och stackars Susanne började andas en aning snabbt. Alltvar väldigt nära, domarbordet, hoppet, i kallningen 1 m från hoppet, W var duktig men något trängd så det blev lite dålig fart. Rutan en historia för sej, fick göra 2 omskick, domaren tyckte att ringen runt konen var för snålt tilltagen men det hjäpte inte, baktassarna hamnade tydligen utanför men jag märkte inget eftersom jag inte såg spraymarkeringen. 2 perfekta rutskick med en feldirrigering ang hållet jag skulle gå, blå koner var  nytt  W tappade inte pga detta

duktig hund.  Vid återgången från fjärren fick jag ett skumt handtecken som tydligen betydde just återgång.Start nr 2 kom till till moment nr 2 vittringen, där fick bcn hjärnsläpp och sprang till rutan, några koner innan hon bröt, man gör tydligen så när man jagar SM poäng enligt domaren det får absolut finnas några nollor hos SBK.  Han var trevlig och förklarade hur han hade dömt och gav lite goda råd. 

Då var den avklarad, debuten i elitlydnaden. Det gick över förväntan kan man nog säga, bara att avvakta nästa tävling och se om dommaren var snäll. Det kändes  som hemma på träning, något saktare tempo bara men fantastiskt ändå och alla momenten satt! Z gjorde vi vårt bästa någonsinl språngmarchen gick bra trots att vi unte tränat överdrivet mycket på det pga att jag är dålig på att springa.

 

sittande i grupp     8  oro

platsen                   10

ff                              8   saktar i före halt(jag) plogar i sakta march( japp)ngt fladdrig i pos(japp) tränger(possitivt med

                                      tanke på att W kan bli låg på ny plats)

z                               10

inkall stå sitt           8   sent ställande (japp)

rutan                        10 men där tränar vi vidare på att centrera ställandet

app med dir            9,5  ngt avstannande in (japp) inget tugg!!!yes

hopp metall            10

vittring                     9,5 sitter snett

fjärren                      9,5  önskar något distinktare växligar(japp)

 

alla japp är jag väl medveten om, tur att det är några läger och pt träningar nu i höst såvi kan hitta sätt utan att förstöra momenten.

sommaren har varit otroigt varm och torr, det känns som om man mest badat och hållt sej i skuggan. tränat sent på kvällarna och då inga långa pass. Planen i våras efter lydandslägret hos Monika i Kopparberg var att starta lydnadseliten till hösten, det ska vi göra. Vi i träningsgruppen  tog hit LIllemor Edström för en träningsdag på hemmaplan, till allas förtjusning hade hon en chaufför som visade sej vara dommaren/hennes man Kjell Edström, pinsamt nog visste jag inte vem det var men det visade sej att han är lydnadsdommare som varit bla lagledare i Svenska Lydnadslandslaget. Vi fick mycket hjälp och åsikter  även från hans sida, så himla bra! om någon vecka ska  vi till Kristinehamn och " visa upp oss" en dag. Wienna och jag fick mycket possitiva kommentarer av båda två, det var stärkande och inspirerande. Helgläger i Fagersta Hundhall för Monika Lindblom blir det i oktober, ser fram emot det enormt, lite synd att mina Beauceronkompisar inte kunde den helgen bara. Silogårdsläger i lydnad med Lena Kerje som instruktör blir det åxå i oktober längtar! Som sagt, det blir några "prova på"  tävlingar i höst, känns bra att varva dom med läger/dagar som är planerade.En sak med Eliten, mycket kända namn i startlistorna, det gäller att se till att inte haka upp sej på det, dom har ju åxå börjat någon gång.

Branden härjar fortfarande okontrollerat i krokarna, närmare bestämt en mil fågelvägen från vårat hus. Brandröken ligger tjock över stan och röklukten tränger in i huset trots att allt är stängt. Radion går hela tiden för att ha koll på läget. Branden har först och främst härjat på landsbygden så det är mycket djur som måste evakueras, helt fantastiskt vad folk har hjälpt till med det. Folk har öppnat sina hem för de drabbade. Själv har jag fotat hemmet och börjat planera vad som ska packas om vi bestämmer för att lämna stan, vi har boende i Leksand om så behövs. Det är VARMT 30 grader inne, phuuu men det är väl inte läge att klaga.W tar innevarandet med ro, hann med ett riktigt bra träningspass i morse innan värmen och röken tog över våra liv.

 

Redan första augusti fast sommaren har känts otroligt lång, en semestervecka kvar. Varmt har det varit hela tiden, tropiskt!! ALLA regn och oväder har lyckats missa Fagersta. Dålig har jag varit på att blogga , det beror nog mestadels på att vi gör det vi alltid gör, tränar, numera Elitmomenten i lydnaden och det är en hel del att pyssla med. Det har ju förstås blivit sena träningar pga värmen men ändå varmt runt 26 grader runt 9 snåret så passen har inte blivit så långa. Badat har vi gjort i massor! W har saknat Nova väldigt mycket just vid badandet, inte lika kul att simma själv förstås så jag har badat massor, tävlingssimma ska det vara! Viltspårar gör vi i den knastertorra mossan, snart dax för taxklubbens höstprov. Nu vill jag lite svalare väder! saknar dom härliga långpromenaderna i skogen.

Semester!! 4 veckor ledigt. Några träningstimmar är inplanerade med Monika Lindblom och Lillemor Edström annars är det skönt oplanerat, förutom  en utställningshelg i Askersund varav en dag rasspecialen. Värmen har kommit  med buller och bång så vi har badat några dagar, superkul tycker W att det är när hon får badkompisar. Träningen för vi göra på kvällarna, tur att vi har bara 10 min till klubben för passen blir kortare i värmen, w spar inte på krutet fast det är varmt. Just nu känns det riktigt bra med de nya momenten och vi har superkul när vi tränar, vi filar på ff vänstersväng  i språngmarch är ingen lek, tror pengen börjat ramla ner vad gäller app dirr, rutan kan vara svår att lokalisera med andra saker utlagda som störning, fort och fel kan det bli ibland. Z är mitt problen, väntar på småkonerna  jag beställt sen är det bara att torrgå. Tugget blir bättre och bättre, vi har tränat lungt håll i och belönat med mjukost och därmed tappat fart, nu håller hon riktigt bra så vi har avancerat till fartövningar igen , Monika upptäckte att tugget kommer när jag tittar på henne så nu tittar jag rakt ut och det verkar fungera bra, för tillfället. Skulle ha viltspårat i flera dagar men har inte lyckats tvinga mej ut och lägga ett spår i värmen, men nu får det bli skärpning, öppet spårprov i augusti.

I måndag morse var det dags att åka till lydnadslägret i Kopparberg igen, vi var där förra året vid den här tiden och hade turen att komma med i år igen.Det är ett underbart ställe mitt i skogen utanför Kopparberg, göken jobbade hårt med att gala, konvaljerna doftade, midsommarblommorna blommade på åkrarna och vädret var alldels perfekt för hundträning. Lägerkompisarna hade kommit olika långt med sina hundar, Hajra fröken fin Pumi som vill bestämma lite tränade elitmoment, Borstis, ett svart yrväder 8 månader och Briard fluffade runt på 8 månadersvis men var duktig när koncentrationen slog till, hans matte hade även med sej Zaffran numera brukschampion zom tränade elitmoment, ja momenten satt så hon fick mest träna på att inte köra trummvirvlar med framtassarna i sin iver att få jobba. En importerad bc mix som jag jag pinsamt nog glömt namnet på tränade mest på att leka och inte vara rädd. Sen har vi Ice och Ann som finslipade formen inför SM i Sollefteå, imponerande och lärorikt, man inser att det kan hända saker även på så bra hundar. Jag och W koncentrerade oss på elitmomenten och fick några härliga kviiton på att vi kommit en bit på väg. Det blev en hel del gruppmoment, rut konskick i olika varianter, likaså med vittringen och hopp apport.Vad gäller Z är det mest jag som behöver träna, himla svårt, petigt och noga hur man går. Fjärren är ganska bra med den ska bli riktigt bra, ff börjar kännas ok, jobbar med mej själv mest, INTE röra axlarna eftersom W hänger på minsta rörelse och blir sned framför alt i höger halt, provar också ett annat sätt att sätta fötterna som verkar fungera, iallafall just nu. Det är guld värt med dessa läger och den mängträning det blir. Monika LIndblom är något av en expert på att hitta på varianter på träning som leder mot samma mål så det inte blkr så statiskt. Hon sa att W bara blir bättre och bättre, då menade hon mentalt, hon jobbar på glatt och med fart trots att det ibland blir fel, och att jag har släppt mina hämningar och vuxit i mitt hundförarjobb, vilket jag känner att jag gjort, jag känner mej avslappnad och som vanligt även när vi tränar med SM och elitekipage, och har insett att även dom stöter på problem till och ifrån. 

i Kopparberg hos Monika Lindblom på hennes underbara torp mitt i skogen Funderingslistan börjar bli lång, har sen ett tag sedan börjat att träna  Elitmomenten och det känns bra i alla momenten inga "problem" direkt men det ska  filas och stadgas och hon brukar hitta en massa saker att föebättra eller göra annorlunda. Ff mest träning på min gång, men jag är medveten om det nu och får ha det  i huvudet och träna, träna. Hopp metall inga problem, det är både kul att hoppa och apportera. Springa i fotgåendet blir väl ett problem mest för mej eftersom jag i vanliga fall inte springer. Rutan är skoj, det gäller bara för W att man måste ta konen först, där ska der bli intressant och höra vad Monika har för tips. apportering med dirr likaså. Z kan W redan, så bra så att  vi backat och kör stadgeövning för  att hon ska stanna kvar till ny order kommer, tendens att hänga på när jag kommer upp vid henne. Vittringen är ju förstås svårare men hon jobbar på fint tills hon är säker.Tuggproblemet kvarstår på allt trä men blir bättre och bättre tackvare mjukostbelöning, det är sååå GOTT.

Annars har vi tränat på som vanligt och det blir bara roligare och roligare. Viltspår/personspår kör vi ett par gånger i veckan,  tänk att det kan vara så roligt med spår!! och det står inte på, snart är det augusti och viltspårtävling igen

Lite trött är jag, var uppe inatt och kollade på avgörande matchen för NY Rangers som nu är i final i Stanley Cup.

Nej nu blir frukost, viltspåret väntar.

Den är jag faktiskt mest stolt över. Tänkte på det idag och igår när vi hade lite kalas här hemma. Barn, 3 hundar och familjen och man behöver inte tänka på alls på W, hon sköter sej bra helt enkelt, välter inga barn, gapar inte på förbipasserande trots att 3 andra hundar "vaktar" gården, bryr sej inte om att toypudeln gör utfall när det är fotbollsmatch utan smidigt väjar för att inte mosa den. Vaktar inga saker eller ben, den diskussionen hade vi när prinsessan/vargen var nyinflyttad hos oss. Hon älskar sin familj, dvs våra 3 barn 2 b-barn, hon hör allas bilar på avstånd och viftar på HELA ryggen när dom kommer. Hon är så snäll och godmodig, precis som jag upplevde hennes mamma Scylla, det var faktiskt tack vare hennes förtjänst att jag fastnade för rasen.