gssonhundarna

Läste et intressant blogginlägg som Mona skrev gällande vakt. Här hemma i huset är det Nova som sköter vaktandet, Weinna kollar av henne bara. Däremot ute och bara på en sida av gården har W problem, där bor en ensam kvinna med en rottishane som nästan aldrig är hemma och W skäller varje gång dom råkar vara hemma och ute på gården Mot vägen är det inga problem, säger Nova någon gång till kommer W direkt till altandörren och kallar på mej, hallå hallå nu händer det grejor menar hon, det syns på kroppsspråket. På den sida av gården där vi brukar vara bor en barnfamilj med en liten nakenhund och där är det inga problem för W, däremot kan Nova surna till om Dom smyger längst staketet och rör någon staketet då jävlar blir det ett stort NEJ från henne. Mot skogen kan det vindmarkeras, speciellt när det är mörkt, inga människor går där så det är rådjuren som ska hålla sej på avstånd Wienna har aldrig hoppat över, däremot har Nova gjort det men stanna direkt och kommer till grinden och kan INTE för allt i världen hoppa tillbaka, jag har försökt men det går bara inte, hon kan stå i timmar och vänta med otroligt dåligt samvete medan Wienna springer mellan grinden och altanen och meddelar mej att Nova inte har varit så duktig.

Det var lugnt på klubben idag, duggregnet var kanske förklaringen. Vi nötte ff och pos och snygga svängar, framåtsändande blev det en del och rutan, den anser W att hon klarar själv, alltså lägger sej utan kommando, det har hänt förr så det är bara att backa bandet och köra med bara ställande. Sen åkte vi till spåret som legat 3 timmar i duggregn, stora problem i början när hon hittade en pinne som inte var våran och for runt en bra stund och kändes osäker i linan men rätt som det var högg hon i och jag kände att vi var rätt. Skogen var ganska snäll men jag hade lagt ett "fyllespår" som vi säger har i Fagersta så hon fick jobba i hela 1.5 km och var rejält trött mot slutet, gick ganska högt med huvudet och låg inte alls på som hon brukar göra, bra information. Jag hade lagt en del skogspinnar under mossan, några i blåbärsris och en i nedförsbacke, den missade hon och jag vet att hon tycker det är svårt.

Nu har vi taggat till, uppskärpning gällande ff och pos är prio nr 1, tråkigt? nej faktiskt inte tror jag att jag blivit lydnadsnörd. Kom att tänka på Åsa A och första beauceronlägret när hon sa att lydnadsbiten var så skoj, jag minns att jag tänkte, hmm konstig människa hur kan det vara kul att peta och peta. Fast då hade jag inte haft en hund innan som jag kört lydnad med förutom de påtvingade momenten för att köra upp Nova som bevakningshund. Spårade ett långt spår i tisdags och på kvällen var jag till klubben sent på kvällen i hallen. Med träningsgruppen i torsdags tränade jag ingångar på planen, dir med klick från medtränare och störning under ff. Jag har fått axelproblem, ja inte fysiskt men jag har upptäckt att W blivit väldigt känslig på hur jag rör vänster axel, det kommer helt säkert ifrån att jag försöker kolla hennes pos när jag tränar själv, när jag tränar med hjälp dvs någon annan tittar på henne är min axel längre fram och då hamnar hon för långt fram och lite snett. Hon är också lite för långt fram i ff men det tänker jag inte peta i i nuläget då jag vet att hon blir lite försiktigare på tävling och hamnar då automatiskt i rätt pos. Platsen nöter vi på med och på träningen i fredags fick hon ligga med en säker hund och det hade gått bra, hon såg lugn och fin ut och dreglade när jag kom tillbaka. I nov och dec ska vi gå 2 helgkurser för Monika Lindblom hemma i hallen, det ser jag verkligen fram emot, tror jag ska börja nosa på elitmomenten då, fast vi nosade lite på Z i går, tror inte det är så svårt för W, problemet var förarens promenerande, var inte riktigt sams med konerna fast det är väl bara att torrgå och torrgå.

Blev lite taggad på frostspår när jag såg hur W fick kämpa på KM. Men typiskt i morse var det regn och 3 grader. Men det fick bli ett spår iallafall. Vi åkte till Onsjövallen där det spelas fotboll i vanliga fall men idag var jag ensam, iallafall när jag la spåret. Spårupptag på fotbollsplanen gick bra, lite vinklar och ut i skogen en sväng, ut mot planen och ner i diket där blev det konstigt och lite snurr, ut på planen igen och sedan grovgrusgången, svårt svårt, W snurrade och letade. då kom vaktmästaren ut genom klubbstugan och undrade om hunden inte kunde vara lös och blablabla, W snurrade på medan jag med så få ord som möjligt försökte koncentrera mej på hunden. Hon fick spåret bitvis men flackade ganska mycket, ut på en annan plan och vidare vill en lerig och väldigt våt gammal parkeringsplats. W tog hjälp av de glest växande grästuvorna. Sen bar det av över jordhögar och ut på plan 3, lite vinklar och raksträcka längs skogskanten. där vet jag att hon tycker det är svårt hon vill gärna leta spår i skogen istället. Avslutade spåret i skogsplantering. På hemvägen tänkte jag på vaktis, förmodligen en som hade 0 koll på hunderiet. Tänk Er en hund som tar sej runt "helt oplanerat" med ett ankare släpandes i 10 m lina, va sjutton ska man tro?

Det har varit bloggtorka ett tag, det har varit mycket att gör och tränandet har rullat på som vanligt så det har inte hänt mycket utöver det vanliga.Tävlingar har det inte blivit på ett tag men det senaste har platsen inte alls fungerat så jag beslöt mej för att ligga lågt ett tag tills jag hittar nyckeln till det problemet. En händelse på tävling i somras gjorde att Wienna vägrade ligga/sitta kvar, vanligtvis reser hon sej och tar några steg mot mej och står sen helt stilla tills jag kommer. På Silogårdens spårläger för några helger sedan hade vi två instruktörer som vi inte haft tidigare, dom var riktigt riktigt bra, Patrik som hade våra grupp var hundförare i flygvapnet och väckte mitt gamla hundförartänk gällande vindens påverkan vid olika tillfällen och vi fick massor med roliga idéer gällande spårläggning, hur tråkig är man inte när man lägger spår??. Viktoria, den andra instruktören var mer inriktad på tävlingsbiten och kom med ett förslag gällande våra platsproblem som vi även provade båda kvällarna vi var där med lyckat resultat så nu terroriserar jag alla stabila människor på klubben eftersom jag själv står gömd, hoppas det kommer att fungera. I lördags var det KM bruks, vi är uppflyttade till högre spår och tränat sporadiskt på de momenten eftersom jag riktat träningen på lydnadstrean. Men det som inte dödar härdar så japp vi körde mest för att komma ut på lydnadsplanen. Spåret gick på åker i frost ooopps inte tränat det. Upptaget var förvirrat, W for runt och letade, spåren syntes tydligt men hon använde inte ögonen kan jag säga! de första 2-300 meterna gick åt att berömma henne när hon stack ner nosen i spåret men det svajade rejält kan jag säga. Sen kom en pinne! gissa om hon blev glad, och jag med för efter det tuffade duktiga W på i lugnt och fint tempo, efter skogskanten ville hon in och kolla men var snabbt tillbaka på spåret, 7 + 1 pinne in med det var en trött hund jag hade. Direkt när vi kom tillbaka till klubben blev det uppletande men spåret tog hårt så det var riktigt dåligt tempo och hon gick inte ända ut många gånger så det blev 2 föremål och 5 p, nu förstår jag innebörden av ordet spårkondition. Lydnaden var absolut bara för att träna, 10 på krypet MEN vi hade en domare som sa att hade det varit en till så hade jag förmodligen fått dåligt på andra sidan eftersom W kryper med ögonkontakt och förmodligen blir hög på höger sida. Skälla är svårt men jag ska prova med buse i stället för skall, då skäller hon bättre, tunga apporten, sakta tempo in, den är för tung för min hund! tjena, efter tävlingen fick jag testa att lägga den framför henne, gå iväg säga apport och springa iväg och nej, den var inte för tung för där var det fart. Framåtsändandet är vi inte i närheten av att vara klara med, har mest tränat från före gruppen för att gå sakta och rakt och aldrig kallat in men det gick riktigt skapligt med några dk. Jag är jätteglad att vi ställde upp för jag fick massor med information och tips hur vi ska jobba vidare. På söndagen var det KM i lydnad och där kände jag att momenten iallafall sitter så det var bara att träna på att tävla, jag tänkte inte lägga platsen men domaren var en klubbkompis/instruktör som visste våra problem och hur vi tränat och han sa, jag fixar hunden passa på att träna du, efter överläggning med mej själv gjorde jag det och hon hade legat lugnt och fint, yes! visserligen hemmaplan men med hundar jag inte tränat mycket med men det kändes otroligt skönt. Högst upp på pallen fick vi stå, 274 p fick vi ihop.

Idag har Wienna tränat viltspårupptag på helt egen hand. Efter träningen på klubben tog vi en skön långpromenad på skogsvägar bara hon och jag, det var så kul att se hur hon gjorde, näsan i backen och av vägen, ibland blev det tvärstopp ca 10 m från vägen, tillbaka, över vägen ca 10 m och. japp ditåt har rådjuret gått och sen tillbaka till vägen, ibland blev det bara, japp här är det och tillbaka till vägen. Vet inte hur många gånger det blev men det blev många, och det är intressant att se att stanna vänd avståndet är ungefär det jag tillåter när jag ser att det är vilt i näsan Sportig stil Det blev lite äkta vara och inte bara spår.