gssonhundarna

Idag bär det av till Upplandsväsby och Orthocenter för en efterlängtad knäoperaton. Jag är duschad med Hibiskrub så håret känns som svinto och ansiktet är botoxstelt. Hundarna jagar på eftersom det packas, utställning? läger? träning? nope sorry det blir att gå i koppel med hundvakterna och inget annat. Jag vill absolut inte att W ska få några som helst möjligheter att ev dra i skogen, hälsa på folk eller hundar eller göra illa sej igen nu när fotskadan nästan är ok. Det blir till att vänta på att jag kan knaggla mej fram i skogen med kryckorna. Som tur är har jag skogen utanför dörren och hundarna är duktiga på att roa sej själva. Ser fram emot att tävla högre spår i vår och det har inte varit skönt att spåra vanligt spår med fart, däremot har vi ju haft viltspåret som ska gå relativt lugnt till och jag har lärt mej massor när vi viltspårat som kommer att vara till stor nytta i vanliga spåret.

Wienna viltspårade på älg för första gången idag och det gick utan några som helst problem, nosen var en aning högre är på rådjur men ingen tvekan i spåret. Dock var hon aningen försiktig när hon stack in nosen under granen och hittade skånken men jag gjorde som vanligt och lekte med henne och det tog inte lång tid innan hon kom igång, Lite tungt var det allt för hon fick kämpa på för att orka bära. Sen tränade vi på fjärren i skogen går riktigt bra. Plågsam inkallning blev det sen, båda hundrna fick sitta bredvid varandra och vänta på "sin" inkallning medans den andra fick sitta kvar, mycket bra koncentrationsträning. Duktiga fyrbeningar..

Åvestbo byalag hade julmarknad idag, Therese jag och b.barnen 5 och 2 år åkte dit,  intill gångvägen bara några meter från marknaden höll ett jaktlag just på att hänga upp en nyskjuten älg!!! hua tänkten jag först men började min hjärna jobba, hmm W har aldrig spårat på älg, kanske man kan få köpa en skånk? Smög mej in till gubbsen som det visade sej att jag kände och jovisst ta 2 du bara, fick tom plastsäckar att packa i, kanske lika bra det, inte coolt att gå runt på marknaden med 2 älgben intryckta under barnvagen.  Råkade visst nämna för dom att W var viltspårchampion och att jag gärna ville vara med på jakten nästa år. Nu har jag träffat 3 personer från olika jaktlag  under hösten som vet att vi kan spåra vilt, skulle vara jättekul att få spåra i skarpt läge så vi kommer att träna. Kom hem vid 3 tiden och fick för mej att genast lägga ett spår, i racerfart tinades blod och i väg till närmase bra skog. Gick bara ett spår med vinklar och trassel, dels pga mörkrets antågande och dels för att se om hon överhuvudtaget går på älg. Ska bli så spännade i morgon...

Nedräkningen har börjat! På måndag bär det av till Löwenströmska i Upplands Väsby för att fixa till mtt knä, det är massor jag vill och måste göra innan jag blir låst av kryckorna. Måste spåra och köra lite lydnad, måste tvätta, och iallafall fixa lite inför advent mm mm. Idag lyxade jag faktiskt till det och fick fotvård, härligt! man vill ju vara lite finfotad. Wienna skulle tränas lite med hundhjälpen och det gick ju sådär! WIienna går INTE i koppel med någon annan när jag är med fast jag går bredvid och hon är stark och bestämd fröken W. Fast jag vet att när jag inte är med funkar det.

Idag blev det ett vanligt spår för W, det var ett bra tag sen sist och det blev väldigt kort liggtid ca 45 min. Hade egentligen inga planer på att spåra men la ett spår innan promenaden. Jag hade några skogspinnar och ett gäng vittringsapporteringspinnar i bilen och fick i all hast ordna ett skogsslut. I Eliten är det bara färska skogspinnar fick jag veta, dom ska tydligen var svårare att hitta iallafall enligt den jag pratat med. Jag lade slutet lite snällt men dom andra var jag inte särsklit snäll med. Spåret var inte jättelångt kanske 700 m så pinnarna kom kanska tätt, en missad liten skogspinne blev det men den var svår, hon gick hon som på räls och farten var faktiskt inte alls så bedrövlig, kanske har viltspåret gjort sitt till.

Ifredags kom Lena och Eda som skulle tävla rally på lördagen. Jag hade lagt ett spår till W på torsdagen och gick ut ett anlagstestspår till Eda på fredag morgon och ett snällt spår till Nova. Vi åkte ut till skogen och W fick går först, hon spårade på så bra trots lilla hacket i foten, gick tyvärr förbi slutet så jag släppte linan, hon kom tillbaka och snurrade runt en gran och markerade sedan, jag tyckte det var ett konstigt beteende men insåg snart att skånket inte fanns kvar, bara det avgnagna repet. Tur att jag hade snask i fickan, på viltspår brukar jag bara belöna med lek med just skånken. Sen blev det Eds tur, och jag hade inte lagt ett snällt spår. Hon kan verkligen spåra den hunden, klockrent spår trots att det var tredje gången hon viltspårade. Oblodade vinklar, återgång spetsvinkel och slingrigt och stökigt. Nova körde sitt utan problem och blev sååå glad vid slutet. Sen blev det uppletanderuta till Eda i halvmörker, 4 ut 4 in, nemas problemas.

 

Iväg tidigt till klubbben lördag morgon, Lena och Eda skulle tävla 2 tävlingar fm och em. Som amatör på rally tyckte jag det såg å fint ut på fm, kommer inte ihåg poängen men det blev godkända! Eftermiddadens tävling gick ännu bättre, fast jag åkte hem innan prisutdelningen för hundarna hade suttit för länge i bilen tyckte jag, jäkla synd för där fick dom 99 p och naturligtvis godkända, Summa summarum Eda och Lenas helg har varit kanon so far..

Wienna vilar tassen som läker fint, fast den är inte riktigt läkt ännu. Hon går mest runt lite på gården iförd plastpåse fastsatt med silvertejp, det annars överfyllda påsskåpet börjar se tomt ut. Det var baktassen den här gången så dom bra skorna jag har passar ju inte förstås. Hon är riktigt lugn och fin trots avsaknad av träning och promenader, hon tar det bättre än Nova som åxå får vila sej lite. Ojoj vem kunde tro det för ett år sedan. Väldigt hungrig är hon eftersom det blir indragningar på maten, det låter som ett tryck på kulsprutan sen är det tomt i skålen, sen snabbar hon sej till Nova som fortfarande äter, väntar tills hon är klar för att göra en kontroll så det inte finns nåt kvar. Vi tränar ganska duktigt på fjärren, det går riktigt bra på väldigt kort avstånd, vi tränar fortfarande på att få in rörelsemönstret och vi har ju god tid på oss när jag ska vara hemma ett bra tag efter min knäoperation.

För en tass skada, inte så väldigt farligt denna gång men ändå, så himla tråkigt att ta det lugnt och det brukar ju ta sin lilla tid att få det att läka. W har för vana att ha sönder sej mellan tramdynorna men jag är inte helt förvånad att det blir trasigt ibland med tanke på hur hon misshandlar sej själv i skogen, det går tame.fn i 180 knyck, men vad ska man göra det är bara att hoppas på att det inte blir nåt värre. Vi har haft en del sår på fötterna, trasiga klor och en avslagen tand so far. Fast hon är helt fantastisk att  hantera trots att det inte är helt skönt när matte dundrar på med alsolsprit, och bandage bryr hon sej inte om längre.

Igår blev Wienna Svensk viltspårchampion! min duktiga hund. För att få ett någorlunda sansat spår gick jag, Classe och hundarna en leksväng i skogen, hundarna uppskattar verkligen när han är med, det blir mycket bus och skoj då. Lunchade och åkte till Ramnäs där vi mötte upp 2 viltspårdomare och fortsatte till spåret. Vi hade samma dommare som sist när det inte gick så vidare värst bra. Men jag hade lärt mej en sak, han kunde snacka håi i huvudet på en, så den här gången var jag " otrevlig" och lät inte han störa oss i våra förberedelser. Upptaget gick galant, sen kändes det osäker en liten bit, hon satt inte fast i spåret riktigt men så kom draget i linan, skönt. Stopp efter 500 m för skott, W hade egentligen inte tid att stå där och tjafsa när spåret inte var färdig gått och tyckte domaren var väldigt sölig tillbaka till sin possition. De sista 100 m var hon riktigt taggan och jag fick hålla emot för kung och fosterland och BAM! där låg skonken, vi fick vårt tredje förstapris och W blev därmed Svensk viltspårchampion. Wienna har fått mycket beröm av de olika domarna vi gjort proven för dels för sin spårskicklighet och åxå för sitt fina uppförande före och efter spåret, det tillhör tydligen vanligheterna att det gapas och härjas innan spårpåsläpp vad gäller jakthundar. Vi har ordnas spårdomare genom Västmanlands Taxklubb och dom ville att vi skulle komma och tävla på deras årliga spårtävling i maj, kanske det kanske för viltspår är riktigt riktigt kul både för mej och Wienna

Förra helgen  blev det äntligen av, en spårdag i Fagerstaskogarna med Folke Enzo och Wienna. Det var lite svårt att hitta skog då det avverkas hejvilt runt Fagersta. Men jag hittade ett bra ställe som räckte till 6 långa spår. Vi började jobba ut spåren direkt sen fikade vi så spåren fick lägga sej. W fick träna återgångar och pinnar i blåbärsris i spår 1, dessutom tänkte jag låta henne "gå" i sin egen takt för att se om hon tänkte till och saktade ner farten, det gick väl inte så bra, det blev mycket fel men hon jobbade som en galning och pinnarna har hon i näsan trots farten och i mål kom hon fast det är ingen skön tur med den farten.

 

Fikatime och en massa prat, jättekul att träffas igen, ops hög tid att ta spåromgång nr 2.

 

Denna gång blev det dolda minipinnar som Ingela hade, inte skogspinnar. Den här gången hölla jag emot lite och W var nog iallafall lite lugnare, Hon stannade och kände nåt i nosen men vad och var?? hon sniffade som en gris och gjorde liggmarkeringar a´la Wienna när hon hittade dom små j.. hon tycket helt klart att hon varit xtra duktig.